Hur som helst så har jag den nu, och den är underbar. Så smäcker, och gränssnittet är så enkelt och genomtänkt att manualen helt enkelt blir överflödig. För att inte tala om paketeringen, där snackar vi genomtänkt på hög nivå. Det här är första Appleprodukten jag köper ny, alltså är det också den första Appleprodukten jag packar ur sin originalförpackning. Har tidigare läst om hur Apple lägger ner så mycket tid på förpackningen, och nu förstår jag varför. Som konsument känns det riktigt exklusivt att öppna ett Applepaket. Det är något som måste upplevas helt enkelt.

Nu ska jag inte höja den till skyarna alltför mycket och påstå att den kommer att rädda mänskligheten eller något liknande, helt klart inte. Precis som vilken annan produkt som helst så har även iPhone sina brister (även om åtminstone jag kan ha lite överseende med dem med tanke på en del av dem kommer till iPhone OS 3.0). Avsaknaden av MMS är stor. Att inte ens kunna ta emot (?) känns lite sjaskigt faktiskt. Samma så hade jag hoppats på lite mer integration med Google, kanske inbyggt stöd för att synkronisera iPhonekalendern med Google Calendar. Har hört att det finns program på App Store som fixar biffen, men har inte hunnit kolla någonting på det ännu.

Som sagt så är jag mycket nöjd med den. Dock vore det nice om man kunde utveckla iPhoneapplikationer under Windows…

Har haft den cirka en månad nu, och börjar känna mig mogen att sätta några för- respektive nackdelar på den. En definitiv nackdel som jag direkt kan slå fast är ljudkvaliteten. Till att börja med ska jag dock säga att jag inte är något ljudproffs, egentligen är jag bara en liten glad kille som uppskattar inställningsmöjligheter och balanserat ljud. Tyvärr återfinns ingen av de funktionerna i Nanon. Klart minus.

En fördel är storleken på den. Eller snarare, avsaknaden av storlek. För liten är den, och just hur de har valt att proportionera den gör den väldigt smidig att ha i byxfickan. Den långsmala designen gör den perfekt för att ha där. Om den istället hade varit mer fyrkantig hade den blivit mer otymplig, likt min iriver som jag aldrig har haft i någon jeansficka p.g.a. tjockleken.

Ytterligare en nackdel är iTunes. Det är säkert ett bra program för de som inte redan har någon mjukvara eller ett eget personligt sätt att organisera och lyssna till sin musik på, men för mig passar det absolut inte. Programmet känns tungrott (kanske det beror på Windowsmiljön) och osmart. Varför förutsätter den att jag vill lägga över all min musik? Det är kanske det ideala egentligen, men hur många musiklyssnare värda namnet har egentligen under 4GB musik på datorn? Ännu ett klart minus.

Om vi ska fortsätta på minusspåret så får sig Nanon ytterligare kängor p.g.a. batteritiden och avsaknaden av stöd för fler format. Jag har en del musk i FLAC-format som jag helt enkelt inte kan lägga över och lyssna på, vilket är tråkigt. Batteritiden är heller inget vidare, detta kan dock bero på att den faktiskt är begagnad, så batteriet kan vara slitet. Faktum är dock att jag inte får ut mer än 10-12h lyssnande, till skillnad från min iriver där jag kan få det dubbla.

Sammantaget känns iPoden som en annorlunda upplevelse jämfört med min gamla iriver. Att den är mer portabel är för mig ett jättestort plus, då jag alltid var tvungen att ha byxor med stora fickor eller jacka för att kunna ha med mig irivern. Med iPoden behöver jag inte tänka på det, utan det löser sig självt i.o.m. storleken. Detta väger dock inte upp nackdelarna; iTunes, batteritiden, formatstödet och ljudkvaliteten.

iPod Nano 2G får av mig 5/10.

Det första jag gör är att trycka i batteriet, sedan strömsladden och sedan slår jag igång den. Fläktarna drar igång, och ett leende sprider sig på mina läppar: JAG HAR EN BÄRBAR DATOR! Sedan var jag ganska snabb på att leka med alla finesser, både i datorn och i Vista.

Just nu sitter jag i vardagsrummet med datorn och bara njuter över att ha en bärbar dator. DET ÄR UNDERBART!